Vårterminen 2006.

Uppsatsens övergripande syfte är att utröna förväntade effekter av Sarbanes Oxley Act sektion 404 för berörda svenska företag. Vidare skall en jämförelse mellan de berörda företagen och revisionsbyråernas uppfattning om eventuella för och nackdelar ske. Studien visar på att revisorerna anser att Sarbanes Oxley Act sektion 404 uppfyller lagens övergripande syfte, det vill säga att öka förtroendet för den amerikanska aktiemarknaden. Vidare visar studien på att företagen inte delar denna uppfattning. Således skiljer sig de två kategoriernas åt..

Flera år av skandaler i stora internationella aktiebolag och sviket förtroende på finansmarknaden har tvingat den amerikanska finansmyndigheten att ta till drastiska åtgärder i form av den nya lagstiftningen Sarbanes-Oxley Act. Innan årets slut ska den nya lagen tillämpas på svenska bolag..

Som svar på de många redovisningsskandalerna som inträffat i USA de senaste åren utformades år 2002 en ny lag, Sarbanes-Oxley Act. Lagen ställer bland annat högre krav på bolagens interna kontroller och finansiella rapporter. Sarbanes-Oxley Act tillämpas dock inte bara på bolag i USA, utan även icke-amerikanska bolag som är registrerade hos SEC tvingas att följa lagens bestämmelser. Detta innebär att flera bolag i Sverige måste implementera lagen, som för icke-amerikanska bolag träder i kraft sommaren 2006.Vi ville med undersökningen förklara hur bolag i Sverige påverkas av Sarbanes-Oxley Act. Utifrån tre teorier; institutionell teori, agentteori och transaktionskostnadsteorin, har vi utformat propositioner som försökt förklara Sarbanes-Oxley Act:s påverkan på bolagen.

A1204De senaste årens redovisningsskandaler som inträffat i USA har gett upphov till ett nytt regelverk, Sarbanes-Oxley Act, som syftar till att återställa investerarnas tilltro för finansmarknaden. Sarbanes-Oxley Act gäller för alla bolag noterade på amerikansk börs och påverkar därmed svenska revisionsbolag som reviderar något av dessa bolag. Sarbanes-Oxley Act kapitel 201 anger ett förbud för ett revisionsbolag att utföra icke-revisionsrelaterade tjänster till ett bolag som revisionsbolaget samtidigt reviderar. Den nuvarande svenska revisorslagen fastställer inte ett sådant direkt förbud. Därigenom skapas intressanta frågeställningar om eventuella konsekvenser av Sarbanes-Oxley Act kapitel 201 för svenska revisionsbolag och om det kan resultera i en ökning av revisorns oberoende i Sverige.

Sarbanes-Oxley Act, SOX, har inneburit stora förändringar för de företag somär noterade på en amerikansk börs. Med höga krav på en struktur för internakontroller av processer inom företaget har detta inneburit mycket arbete förföretagen och revisorer. Framförallt under införandet men även efteråt i detdagliga arbetet.I denna uppsats redogör vi för hur svenska företag ser på Sarbanes-Oxley Actoch vad de anser om hur väl regelverket uppfyller sina mål att förhindra feloch fusk i redovisningen samt den finansiella rapporteringen. För att kommafram till våra slutsatser har vi intervjuat sex olika personer som på något sättkommer eller har kommit i kontakt med SOX. Det är svar från personer påABB, AstraZeneca, Autoliv, Ericsson samt Ernst & Young som varit grundeni vårt arbete.Det visade sig att de alla ansåg att SOX höjt kvaliteten i deras redovisning ochhjälpt dem att hitta felaktigheter i ett tidigare skede.

Problembakgrund: Sarbanes Oxley Act är en amerikansk lagstiftning som tillkom år 2002 som en reaktion på de många företagsskandalerna under slutet av 1900-talet. Lagens syfte var att förebygga liknande skandaler samt att återställa förtroendet för företagen genom ökade krav på deras interna kontroll.Syfte: Uppsatsens syfte är att granska och beskriva vilka förändringar som implementeringen av Sarbanes Oxley Act, förkortad SOX, har medfört för Ericsson med fokusering på företagets interna kontroll, samt att undersöka vad SOX kan ge för positiva och negativa konsekvenser.Metod: Den forskningsstrategi vi har använt oss av är fallstudie. Vi har genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade djupintervjuer med anställda på Ericsson som är involverade i implementeringen av SOX. Vi har även intervjuat en konsult som har erfarenhet av att implementera SOX på företag.Teori: I teoriavsnittet har vi redogjort för bolagsstyrning, agentteorin, intern kontroll samt själva regelverket Sarbanes Oxley Act.Slutsatser: Vi har i vår studie beskrivit hur Ericsson har genomfört införandet av regelverket för att uppnå de krav på intern kontroll som SOX ställer. Vi har kommit fram till att effekterna på Ericssons interna kontroll har varit omfattande.

Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade på Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning från de företag som också tillämpar Sarbanes-Oxley Act?Utifrån studiens frågeställning är huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt få en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien är utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.

Förhållandena mellan agentteorins aktörer, främst mellan principalen, dvs. aktieägarna, och revisorn men även mellan principalen och agenten, dvs. företagsledningen, har rubbats. Det går inte på förhand att dra generella slutsatser om hur och till vilken utsträckning Sarbanes-Oxley Act kommer att påverka revisorernas arbete respektive den interna kontrollen hos amerikanska dotterbolag verksamma i Sverige. Utfallet för både revisorernas och företagens del beror på förhållandena i den specifika revisionsbyrån respektive det specifika företaget.

Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade på Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning från de företag som också tillämpar Sarbanes-Oxley Act?Utifrån studiens frågeställning är huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt få en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien är utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.

Lagen Sarbanes-Oxley Act of 2002 instiftades efter flera redovisningsskandaler i olika företag i USA. Lagen syftar bland annat till att förstärka revisionsprocessen bl a genom förbud mot olika typer av konsultation. Sarbanes-Oxley Act är till skillnad från den svenska koden för bolagsstyrning lag och gäller direkt för 12 svenska företag, men även för uppskattningsvis 1000 svenska dotterbolag till utländska företag som blir tvungna att tillämpa lagen från och med den 15 juli 2006. Så hur har den svenska revisionen och de svenska revisorernas arbete förändrats och hur kommer den att förändras med implementeringen av Sarbanes-Oxley Act of 2002?För att svara på ovanstående fråga har denna studie utförts ur en deduktiv ansats, med induktiva inslag, där åtta propositioner utvecklats från redan existerande teorier såsom agentteorin samt organisatorisk inlärningsteori.

Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade på Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning från de företag som också tillämpar Sarbanes-Oxley Act?Utifrån studiens frågeställning är huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt få en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien är utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.

Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade på Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning från de företag som också tillämpar Sarbanes-Oxley Act?Utifrån studiens frågeställning är huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt få en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien är utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.

Bakgrund ? Genom instiftandet av Sarbanes ? Oxley Act of 2002 har företagen som varittvungna att följa lagen skapat processer och kontroller över den interna kontrollen gällandesin finansiella rapporteringen. I och med de ökade kraven på företagen som lagen ställer harockså kostnaderna för att följa densamma ökat. Då de flesta företag sedan tidigare användersig av kvalitetledningssystem såsom ISO 9001, har företag börjat fundera på om de kaneffektivisera sitt arbete gällande Sarbanes-Oxley Act och ISO 9001 genom att på något sättförena de två.Syfte ? Uppsatsens syfte är att se om det på något sätt går att förena det arbete somföretagen lägger ner på kvalitetsledningssystem såsom ISO 9001 med arbetet som det krävsatt följa Sarbanes-Oxley Act of 2002.Avgränsningar ? Studien har avgränsats till att undersöka ett företag, Volvo Lastvagnar.Vidare avgränsning har gjorts i den mån att det är endast externa parter som i någon form ärverksamma på den svenska marknaden som har intervjuats för insamling av data ochinformation.Metod ? En kvalitativ metod har använts i uppsatsen, vilket förefaller naturligt då uppsatsenhar undersökt ett företag och inte flera.

Den senaste tidens skandaler har lett till att revisorernas oberoende till klienten har hamnat i fokus och deras förhållande till företagen har börjat ifrågasättas mer och mer. En revisor i Sverige skall inte bara granska företagets räkenskaper för intressentens räkning utan det ingår även i revisorns roll att ge viss rådgivning. Denna rådgivning kan ge upphov till hot mot revisorns oberoende i och med att rådgivningen kan leda till att revisorn granskar sina egna, eller andra på byråns rådgivning. Detta är det så kallade självgranskningshotet. Ett annat hot mot oberoendet är egenintressehotet vilket innebär att revisorn ser rådgivningen som så ekonomiskt viktig att denne ser mellan fingrarna i sin revision för att inte förlora rådgivningsuppdragen hos revisionsklienten.